Science and religion

Bild

Photo of Hånes Frikirke which is a modern church building in Hånes, just outside of Kristiansand, Norway. I am playing there with a band tomorrow. Will be fun. 80% of the building is during the week used by a kindergarden, and 20% is used for the church. It is an amazing project, which was created by about 100 people from the church. It provides an environment for people to meet, and can be quickly turned into a small sporting arena as well. Pretty nifty.

(english follows)

Något som blir mera påtagligt när man befinner sig i en internationell miljö, det är att den svenska synen på religion är rätt ovanlig. Ja även i Norge är religion något man inte talar öppet om. Men jag tror att många människor lite i smyg ändå funderar över frågor som skulle kunna betecknas som religiösa tankar. Det är väl fortsatt merparten av svenska folket som tillhör Svenska Kyrkan, ”just in case”. Kanske är det Yogan, eller när man upplever en jobbig eller fantastisk händelse i livet som tankarna infinner sig. I stora delar av världen är det faktiskt en nackdel att säga att man inte är engagerad i en församling. Så tänker vi sällan i Norden. I Norden är det mera ifrågasatt, även om det finns en stor dold andlighet. Här på skolan i Agder finns några framstående studenter från olika delar av världen, med goda kunskaper inom sina respektive områden, från IT till ekonomi. Här finns också alla möjliga trosinriktningar. Jag är ingen religionsexpert, men jag är förvånad över att just synen på religionens betydelse skiljer sig så mycket mellan olika länder. Det finns mycket gott att säga om religion, men det är också något som används ur ett maktperspektiv i vissa länder, så även i Sverige när Gustav Vasa införde protestantismen (http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=677019) så var det för att få pengar och makt. Samma sak händer nu i efterspelet från den “arabiska våren”.

Men även i Sverige har religionen haft en högre status tidigare. Bland annat är det fortfarande de teologiska doktoranderna som diplomeras först i Uppsala. Som jag tolkat historien är det många teologer som gjort de första vetenskapliga upptäckterna, som t.ex. Isaac Newton som 1687 skrev en av vetenskapens viktigaste böcker, Principia. Även Charles Darwin var kristen, men var också mycket kritisk till kristendomen, vilket jag misstänker motiverade honom till att skriva ”On the origin of spieces”. Det är gissningsvis så reaktionen på hans bok är egentligen större idag, än då den publicerades.

Jag tror mig kunna säga att det som gör att vetenskapen och religionen håller ihop det är sökandet efter kunskap. Det handlar om sökandet efter en mening, sökandet efter svaret på varför vi finns på jorden, varför vi ska gå upp ur sängen varje dag etc. Det som förenar vetenskapen och religionen är att man tänker sig att det finns en logik och ett svar varför saker är på ett visst sätt. Om vi antar att ALLT är kaos och slumpmässigt, vad finns det då egentligen för mening med vare sig vetenskap och religion? Var och en bör så klart bilda sin uppfattning om vad som är rätt. Albert Einsten sa: “vetenskap utan religion är lam, religion utan vetenskap är blind.” Vad är då vetenskap och vad är religion? Ja man kan kanske ställa upp det som en formel:

Religion (R) = Allt okänt (O) – Vetenskapen (V)

Här kan jag också tänka mig att O är en faktor som dessutom växer med tiden, och alla som satt sig in i något känner nog till att ju mer man försöker lära sig, desto mindre inser man att man egentligen har kunskap om.

(in english)

Religion and science

Something that becomes more apparent when you are in an international setting is that the Swedish view on religion is quite unusual. Even in Norway, religion is not something you do speak openly about. But I think a lot of people secretly still mull over issues that could be described as religious thoughts. That’s evident by the majority of Swedish people still belonging to the Swedish Church, sort of a “just in case” mentality or “I just like the buildings” talk. Maybe it’s yoga, or when you experience a difficult or amazing moment in life, where a scientific answer is missing. In many parts of the world, it is actually a disadvantage to say that you are not involved in a church. In the Nordic countries, it is more questionable, although spirituality exists. Here at the school in Agder are some outstanding students from different parts of the world, with good knowledge in their respective fields, from information systems to the social sciences. There are also all kinds of faiths. I’m no religious expert, but I’m surprised that the importance of religion differs so much between countries and cultures. To some it is even impossible to imagine a situation where there is no religion. While religion serves a lot of good things, it is also something that is used from a political and power perspective, even in Sweden when Gustav Vasa introduced Protestantism (http://www.svenskakyrkan.se/default.aspx?id=677019 ), or in the aftermath of the arabic spring.

But even in Sweden, religion has had a higher status in the past. It is still the theological students who first are promoted at the ceremonies in Uppsala. As I interpret history, many theologians were the first to make scientific discoveries, such as Isaac Newton, who in 1687 wrote one of science’s most important books, Principia. Even Charles Darwin was a Christian, but was also very critical of Christianity, which I suspect motivated him to write “On the Origin of spieces.” It is a guess that at that time no one made a big deal out of religion. Again, I am not an expert on religion, but it is interesting.

I think I can say that what unites science and religion is the search for knowledge. It’s about the search for meaning, the search for the answer to why we are on earth, why we should get out of bed every morning, etc. Science and religion assumes that there is a logic and an answer to why things appear in a certain order. If we assume that EVERYTHING is chaos and random, then what is really the point of science and religion? Everyone should of course form their own view of what is right. Albert Einsten said in 1941: “Science without religion is lame, religion without science is blind.” Maybe the following definition is appropriate:

Religion (R) = Everything unknown (U) – Science (S)

I would assume that U is a factor which expands over time, and many should recognize that the more we try to learn about something, the more we realize how little we know.

Advertisements

Ekonomiska teorier, äktenskap och otrohet

(english follows)

Visst är det en spännande titel, men det är precis vad vi har jobbat med denna vecka. Är det inte lite kittlande att försöka hitta en teori som förklarar mänskligt beteende? Självklart låg fokus på företag och individer, men jämförelser kunde ibland göras med ett äktenskap för att bättre se likheten, och kanske “lätta upp” stämningen lite :-). Teorin som behandlade detta ämne heter Relational Contract Theory. Behöver nog inte förklaras här så utförligt men två saker man kan ta med (av många):

1. If the partners in a relationship are too-short term oriented, both parties will have an incentive to exploit each other as quickly as possible, and exit the relationship.

2. If the partners are too long-term oriented, and don’t periodically experience benefits, their motivation to stay in and support the relationship will wane.

En teori som jag inledningsvis fokuserar lite mer på är Agency theory som kort och gott säger att människor ser till sitt eget bästa. Om man ser till relationen mellan en chef och en anställd, antas den anställda vara lite mera rädd för att ta risk, eftersom ens jobb står på spel (såvida man inte kompenseras för att göra detta). Man antar också att den anställde ser till eget bästa i alla situationer och att detta beteende därför kan leda till konflikter. Hur kan man länka den anställdes motivationer till företagets? Det jag skriver på just nu är hur man kan länka sk sociala fonders (fokus på mikrofinans) mål med investerarnas. Det handlar alltså om relationen mellan två personer, eller företag etc där eget intresset och skillnaden i riskbenägenhet är två av de viktigaste anledningarna till konflikter, men också våra mänskliga begränsningar att ta in information. Ett känt exempel härifrån är the prisoners dilemma, som handlar om hur vi tar beslut i ett läge där vi inte vet något om vad den andre personen beslutar sig för. Vad skulle du gjort för val enligt bilden om du inte visste vad den andre beslutade sig för?

Det blir självklart rätt svårt att förklara alla händelser med den här teorin, och därför har vi ett gäng andra teorier som vi kan ta till för att ge en fylligare bild. Dessa är t.ex Transaction cost theory, Resource-based theory och Resource dependence theory. Ofta passas detta in under något som heter Theory of the firm.

(in english)

The title reads: “Economic theories, marriage and unfaithfulness”. I thought that was a catchy phrase, but  that’s exactly what we’ve been working on this week. Obviously, the focus was on companies and individuals, but comparisons could sometimes be done with a marriage in order to better see the resemblance, and perhaps “lighten up” the mood a bit :-). The theory which dealt with this subject called Relational Contract Theory. Will not go into too much detail here, but two things you can take (of many):

  1. If the partners in a relationship are too-short term oriented, both parties will have an incentive to exploit each other as Quickly as Possible, and exit the relationship.
  2. If the partners are too long-term oriented, and do not experience Periodically benefits, Their motivation to stay in and support the relationship will wane.

One theory that I initially focus a little more on is the Agency theory which simply says that people behave with self interest. If you look at the relationship between a manager and an employee, the employee is assumed to be a bit more afraid to take a risk, because your job is at stake (unless compensated for doing so). It is also believed that the employee makes his/her own best in all situations and that this behavior may therefore lead to conflicts. How can we link the employee’s motivations to the company? What I’m writing on right now is how to link the so-called social funds’ (focus on microfinance) goals with investors. Agency theory is about the relationship between two people, or companies, etc. where people’s self interest and the difference in risk appetite are two of the main reasons for the conflict, but also our human limitation in taking in information. A well-known example here is the prisoners dilemma, which is about how we make decisions in a situation where we do not know anything about what the other person decides. What would you have selected in the picture above?

It is obviously quite difficult to explain all the events with this theory, and therefore we have a bunch of other theories that we can take to give a fuller picture. These are eg Transaction cost theory, resource-based theory and resource dependence theory. Often fit this in during something called the Theory of the Firm.

En modell om varför det regnar (the rain model)

(english follows)

Så har den första veckan precis avklarats. Professor Dale Duhan från Texas Tech University har undervisat i “Core theories in management”. Det har varit en mycket intensiv vecka. Vi har haft lektioner från 9-15 som sedan följts av mycket sena kvällar. Det har varit roligt. Min första teori som jag byggde upp handlade om någonting utanför ”business”, och jag valde helt enkelt teorin om varför det regnar (en förenklad modell så klart). Varför: jo, det regnar nästan hela tiden…

Efter regnteorin har vi så fortsatt med de intresseområden vi har. Det jag tittar på är i ett stort perspektiv vem som tjänar pengar på mikrofinans och sociala investeringar. Lite mer specifikt försöker jag bygga en modell kring hur man som investerare i sociala investeringar, t.ex. mikrofinans, kan vara säker på att ens förväntningar och målsättningar också möts av alla mellanhänder, fram till den ”goda” gärningen.

Under mina år som förvaltare och rådgivare, i bl.a. London , Schweiz och Norden, och nu senast som ekonomichef i Svenska Missionskyrkan och VD i Derbo Förvaltning AB har jag stött på en lång rad med ”goda” investeringar som jag upplevt som högst tveksamma investeringar, men som marknadsförs dagligen till institutioner och privatpersoner.

Ibland är marknadsföringen vinklad, där riskerna inte lyfts fram eller görs förståeliga, och man får förhoppningar om att man både gör nytta och får avkastning. Kanske är risken större än man tror, vilket troligen inte kommuniceras eftersom säljaren (mäklaren ibland eller den ”gode vännen”) inte heller förstått riskerna.  Någonstans i hela kedjan av händelser, kan det alltid finnas individer som tar beslut som kanske inte gynnar investeraren, utan personen själv. Hur kan sådant motverkas?

De sociala investeringarna omfattas inte alltid av samma regelverk som professionella fonder, vilket jag aldrig riktigt förstått. Inte sällan visar det sig att man inte får den finansiella avkastning som man räknat med, och kanske att till och med hela investeringen försvunnit upp i rök.

Så om man investerar i den här typen av sociala investeringar, vad krävs det för struktur och incitamentssystem i bolagen för att dina förväntningar ska mötas? Det är kring detta jag vill forska kring. Teorin som jag lutar mig på initialt kallas ”Principal Agent Theory”. Låter det intressant?

(English)

The first week just passed. We have had Dr. Dale Duhan from Texas Tech University as a teacher in the course “Core theories in management” and it has been a very intense week. It’s been fun. I started out with a theory of rain. Why, because it rains a lot here … (see graph above)

Afterwards, we continued with our areas of interest. I am basically looking at who profits on microfinance and social investment. Specifically, I aim to build a model of how investors in social investments, such as Microfinance can be sure that their expectations are met by all intermediaries.

During my years as a portfolio manager and advisor, in London, Switzerland and Scandinavia, and most recently as CFO of the Swedish Mission Covenant Church and as CEO of Derbo AB, I have encountered a wide range of “good” investments that I experienced as rather dubious investments but marketed daily to institutions and individuals.

Often the risks involved are not understood, by any part. Sometimes it may be that you receive no financial return, or even worse that the entire investment is gone.

When investing in social investment funds or initiatives, what is required in terms of a corporate governance structure and what incentive and control system exist? This is what I am researching. Relying initially on a theory known as “Principal-Agency” theory. Sounds interesting?